Min PMS, om jag har någon, brukar oftast stanna vid att jag känner ett ökat sug av att käka nåt speciellt, men förra månaden var det helt galet. Jag ville äta hela tiden och precis ALLT. Det var som ett svart hål som inte gick att fylla, det spelade ingen som helst roll vad jag stoppade i mig. Jag märkte även av att humöret inte var det bästa, jag var väldigt lättretlig men inget som inte gick att hålla band på sig.
Denna månaden är om möjligt ännu värre. Mitt humör är så jäkla dåligt att jag bara vill skrika och skälla på varenda person som tilltalar mig eller för den delen bara är i min närhet. Oskyldiga små skämt från vänner eller en pik får mig att vilja säga upp bekantskapen med en lång utskällning.
Fredagen var värst. Jag hade verkligen den sämsta dagen på flera år. Vilket nog alla märkte också, både kunder och mina arbetskollegor. En föreslog till och med att jag kanske borde ta ledigt någon dag, kändes som att jag behövde det. Så efter att mitt sista samtal på jobbet slutade med att jag bråkade med en kund så stängde jag av datorn, satte på mig jackan och åkte hem för att inte träffa en enda person på hela helgen. Det har varit så skönt så det finns inte ord till det. Helst hade jag gärna spärrat in mig i en vecka och sluppit vara social alls, men det är nog inte så nyttigt heller.
Nu sitter jag här och försöker förtränga att jag har en söndagsångest utan dess like. Att jag imorgon måste ta tag i all skit som jag i fredags struntade i för att jag var så fruktansvärt opepp till att jobba. Det kommer bli en lång vecka, jag känner det.
